En nypa frisk luft har ingen dött av. Tur att jag bara behöver öppna dörren och sätta mig på trappen. Kräver inte allt för mycket ansträngning.
Efter veckans diskussioner och prövningar har jag förstått varför människor inte kan vistas i samma rum eller ens i samma land. Samtidigt är jag ytterst förvånad att vissa kommer överens. Hur som haver så rinner vatten under bron i bäcken och livet går vidare. Ingen mening att bekymra sig om det förgångna bäst att blicka framåt och helst bli framgångsrik också :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar