När jag vara femton så ägde jag världen, tillsammans med alla andra femtonåringar. Det fanns ingen annan som var lika ball eller framför allt lika cool som vi var. Vi hade märkliga ord och förkortningar som bara vi förstod, just för att vi var mycket häftigare än alla andra. Samtidigt så mådde vi dåligt, tittade alldeles för länge i spegeln, såg det negativa istället för det positiva. För helt ärligt, vi var tonåringar. Det finns inget annat som är mer förvirrande än att vara tonåring. Dagarna går från lycka till katastrof. Det finns ingen som helst gyllene medelväg.
Nu när man blivit äldre, använder ögoncremé och kan utan problem gå och lägga sig före klockan 23 en lördagkväll så finns det ändå vissa saker som hänger kvar från när man var femton. Mera bestämt "Shit asså" jag blir inte av med det! Inte nog med att jag säger det i tid och otid jag tänker det till och med.
Shit asså, femtonåringen lever kvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar